Den allvarsamma leken

Jag har skrivit en liten "bucket list" gällande böcker jag vill läsa, mestadels klassiker. För att inte missa någon så googlade jag runt lite och den titel som nämndes överallt gällande lästips var Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg. Jag vet att Felicia ofta nämnt honom när vi pratat böcker så jag lånade den på bibblan - saken var biff. Boken handlar om Arvid Stjärnblom, ung journalist i det tidiga 1900-talets Stockholm. Han blir förälskad i Lydia Stille, men hon gifter sig med en annan man. Arvid blir självklart bestört men så småningom träffar han en annan kvinna. De lever i ett äktenskap som egentligen är mer vänskap och omtanke än kärlek. När Arvid och Lydia träffas tio år efter hennes giftermål finns känslorna från deras ungdom fortfarande kvar. De bestämmer sig för att inleda en affär - en allvarsam lek (där fick jag till det!).
Jag tyckte att detta var en jättebra bok som känns väldigt modern för att vara skriven år 1912. Den är intressant och lagom lång, det blir aldrig långrandigt eller tråkigt. Ett änna bra boktips!

Niceville (The help)

Niceville, boken som ligger på topplistor och där filmatiseringen blir Oscar-nominerad. Mina förväntningar var enorma. Och de infriades! Först, om handlingen. Det utspelar sig i ett rasistiskt och segregerat Mississippi på 1960-talet. Skeeter Phelan kommer hem efter universitetsstudier. Hon sitter i Förbundet med sina väninnor Hilly och Elizabeth, som båda har afroamerikanska hembiträden. Hembiträdena blir kränkta varje dag p.g.a sin hudfärg. Skeeter vill berätta hembiträdenas historia och bestämmer sig för att hon skall skriva en bok. Hon blir god vän med Aibeleen och på så vis träffar hon Minny. Dessa tre kvinnor är mycket olika, med olika bakgrund och historia, men trots det så bildas en stark vänskap. De skall kämpa för afroamerikanernas rättigheter, men det blir inte utan stora risker och vetskapen om att någon kommer straffa dem.
Niceville är en gripande, välskriven och intressant roman som jag har svårt att lägga ifrån mig. Den upphör aldrig att engagera mig och blir bara bättre för varje sida. Man förstår verkligen varför den blivit så populär! Sammanfattningsvis; väldigt bra bok som jag rekommenderar varmt!

Lilla stjärna

Min senast utlästa bok. Detta är en skräckroman som alla andra av John Ajvide Lindqvists böcker. Ett spädbarn hittas övergiven i skogen och tas hem av ett dysfunktionellt par. Flickan hålls gömd i källaren och paret inser snart att barnet inte är som det ska. Flickan är dock en fantastisk sångerska och på så sätt lyckas hon hamna i många olika musiksammanhang. Parallellt följer läsaren Teresa, som är i samma ålder. Hon blir mobbad i skolan och mår dåligt. När hon börjar skriva dikter på en hemsida träffar hon en viss "Bim" som kommer leda in henne på vägar hon aldrig kunnat ana..
Den här boken är seg, tråkig och inte särskilt läskig egentligen. Det är mest lite splatter här och där. Jag har svårt att se ett budskap. Att jag dessutom läser en annan av hans böcker som inte heller är särskilt bra gjorde inte läsupplevelsen bättre.
Nu skall jag skynda mig till bussen!

Luftslottet som sprängdes

Nu har jag äntligen läst ut hela Millennium-trilogin och tänkte skriva en kort summering.
De flesta är bekanta med historien om Mikael Blomkvist men absolut främst Lisbeth Salander. En liten kvinna med draktatuering och rikligt med piercingar som råkar vara en av världens bästa hackers. I första boken korsar hennes vägar den orädde journalisten och kvinnokarlen Mikael Blomkvist som gräver i ett ouppklarat försvinnande i Hedestad. Dessa två inleder en ovanlig vänskap som skall hålla i sig framöver. Lisbeth har ett mystiskt förflutet och är omyndigförklarad. Andra boken kretsar kring hennes bakgrund och när en av journalisterna på Millennium och hans fru hittas mördade misstänks hon för brottet. I tredje boken löses hela härvan upp.
Stieg Larsson har en väldigt fängslande och bra beskrivande stil genom hela trilogin. Böckerna är rätt långa (Luftslottet... är 704 sidor) men de två tidigare har varit intressanta från början till slut. Men denna avslutande del, som skall "blow me away" är på tok för långdragen och stundvis rätt trist. Det är inget större fel på handlingen men intrigen är inte intensiv och det blir väldigt mycket utläggningar hela tiden. Vissa av bikaraktärerna har enligt mig fått väl stor plats. Jag är övertygad om att denna bok hade kunnat kortats ner betydligt och ändå hålla god kvalitet.
Dock bör jag tillägga att detta är en fantastisk berättelse och att de inte liknar något annat jag läst. Strunta i att se filmerna (no offense, Noomi) för Michael Nyqvist är verkligen ingen bra "Kalle Blomkvist".

Drömmen förde dej vilse

Igår kväll läste jag ut denna deckare som fick i födelsedagspresent av mina fina vänner Felicia och Sofie i höstas. Drömmen förde dej vilse är en hederlig kriminalroman som utspelar sig på Gotland. En pojke blir misshandlad av ett gäng, polisen Maria Wern försöker styra upp situationen men blir också ett offer. Inte långt därefter hittas en sjuksköterska mördad i Botaniska trädgården, klädd till brud. Kan dessa två fall ha någon koppling?
Maria Wern blir inte bara utredare till fallen, hon är också målsägande.
Det här är en go' deckare, kort och gott. Ingen bok som sätter sig på näthinnan, men ingen som man heller förkastar. Dock känns allt ganska Läckberg-ish, men Anna Jansson når inte riktigt upp till denna standard. Men som sagt, bra och lättläst!

Svindlande höjder


Svindlande höjder (Wuthering Heights) utgavs 1846 och är skriven av Emily Brontë. Hushållerskan Ellen Dean berättar för sin hyresgäst mr Lockwood om sina år på Wuthering Heights. En mr Earnshaw tar sig an hittebarnet Heathcliff till sin familj. Heathcliff och dottern Catherine finner varandra och blir förälskade, medan brodern Hindley hatar Heathcliff. Mr Earnshaw dör och Heathcliff och Catherine skiljs åt. Nästa gång de ses är Catherine redan gift, något som Heathcliff aldrig kommer över. Hans tillvaro blir allt mörkare och Wuthering Heights blir aldrig så som det en gång var...
Den här boken överraskade mig väldigt positivt. Emily Brontë är syster till Charlotte som skrivit Jane Eyre, vilket är en ganska långdragen historia. Jag fick för mig att denna bok skulle vara i den stilen, men inte. Svindlande höjder är en spännande roman om bl.a. kärlek, hat, familjerelationer, vrede och död. Den har en lite annorlunda berättarteknik och trots den rätt sega inledningen griper den tag i mig under resten av historien. Rekommenderas varmt!

Jag kommer sen


Glömde mitt exemplar hos fader så fick sno en google-bild. På julaftonsmorgonen läste jag ut boken ovan. Boken handlar om den fruktansvärda branden i Backaplan 1998. Anne-Britt Söderberg förlorade då sin dotter Johanna och boken är skriven ur hennes perspektiv. Hur hon sörjer, vad som sker i familjen och hur hon så småningom reser sig. I grund och botten är det här en bra bok, förstås väldigt gripande, men som fångar läsaren. Dock blir det inte så objektivt när man bara får läsa Anne-Britts syn på saken, jag hade gärna läst historier från andra familjer. Men jag förstår att den här boken är ett bra stöd för andra drabbade. Boken är bra, men hade kunnat vara bättre ur en mer objektiv synvinkel.

Brott och straff

Nu, efter cirkus 26 har jag läst ut Dostojevskijs världskända roman från 1866. För er som inte känner till den så är det en psykologisk historia om den fattiga Rodion Raskolnikov som begår mord. Efteråt blir han sjuk och samtidigt anländer hans mor och syster till Petersburg. Man får följa Raskolnikovs tankar tillsammans med möten med bikaraktärer i staden. Boken kretsar kring människans psyke, skuldkänslor, moral etc. Jag tyckte om den här boken för att den trots sina kanske inte allt för händelserika kapitel fångar mitt intresse och gör att man inte riktigt kan lägga den ifrån sig. Det är lite svårt att sammanfatta boken i ett lite ytligt blogginlägg men jag tycker absolut att man ska läsa den om man vill ha något att "bita i".

Änglamakerskan



Läckbergs senaste bok handlar om ett försvinnande år 1974. På påskafton är det uppdukat för lunch när en familj försvinner spårlöst. Kvar finns en liten flicka, Ebba. Ebba återvänder till Fjällbacka som vuxen och en rad händelser inträffar. Patrik Hedström löser fallet med sin fru, författaren Erica Falck som ständigt lägger näsan i blöt.

Jag blev ganska besviken på den här boken. Den håller ett rätt lågt tempo och handlingen var väldigt trist. De historiska bitarna var bra, men överflödiga för själva intrigen. Änglamakerskan är en av de sämre som Camilla Läckberg har skrivit enligt mig.

Ikväll påbörjar jag Brott och straff.

Martina-koden



I fredags läste jag ut Martina-koden, en krönikesamling av Martina Haag. Martina skriver om sitt liv som trebarnsmamma och författare/skådespelerska. Det är lättsam och underhållande läsning som lyser upp de ruskigaste höstkvällar. Martina skriver ur en humoristisk synvinkel och man rycks med i texten. Boken är nog egentligen riktad till småbarnsmammor men även 15-åriga jag tyckte mycket om den. Läs!


Midnatt i Paris


Bildkälla

Åh, vad mysigt med helg. Jag vaknade, helt utvilad, kl 7.40 imorse! Jag vaknar aldrig så tidigt, väldigt konstigt. Då tittade jag på nya säsongen av How I Met Your Mother, verkar lika bra som de föregående. Annars har jag spenderat några timmar med svenskaläxan och nu på eftermiddagen har jag och mamma varit på bio. Vi såg Woody Allens Midnatt i Paris. Den var bra, kanske väl intellektuell. Det var mycket skämt om konstnärer och gamla författare. Men väldigt fina bilder på Paris och Owen Wilson var inte så irriterande som han brukar vara. Dessutom har Nicolas Sarkozys fru Carla Bruni en liten roll som guide. Se den!

Bokhögen byggs på



Dessa tre tillsammans med en herrans tablettaskar fick följa med hem. Underbart att ha så mycket läsning framför sig!

Bokmässan 2011








Fredag. Skyndade från skolan in till stan för en eftermiddag på årets bokmässa! Sofie kom från Polhem och Foff var redan inne och stökade. Som vanligt var det fullt av kändisar! Blev ganska starstruck när jag såg en av mina idoler, Janne Josefsson. Vågade mig inte fram för att fråga om en bild, det får bli någon annan gång. Vi såg på Marcus Birro i stilig kostym som pratade om sin senaste bok. Foff köpte tre pocketar och när jag gjorde likadant på Piratförlaget så sprang vi nästan in i både Jan Guillou och Alex Schulman. Bland mina köp fanns en av Martina Haags böcker som jag fick signerad in person. Bredvid henne stod Katerina Janouch och Ann Söderlund. Jag och Foff tog bild med Martina och då passade Katerina också på att vara med, hehe. Sofie fick agera fotograf! Såg också de nya "pocketarna" som är typ hälften så små som vanliga. Efter tjugo minuters väntan dök äntligen Camilla Läckberg upp för sin signering. Egentligen var den främst för Super-Charlie, men jag hade med mig Fyrvaktaren. Camilla var jättesnygg i rosa, och förmodligen dyr, klänning och höga klackar. Jag berättade att jag läst alla hennes deckare denna sommar och hon svarade "Jaha, så du har plöjt hela högen". Hade egentligen tänkt be om en bild men med tanke på kön bakom mig kändes det inte riktigt läge. På vägen ut såg vi Henrik Schyffert & Fredrik Lindström och Arja Saijonmaa. Sen avslutades dagen med mat på Le Pain Francais. Jag vill dit nästa år igen!

[pehndewl-tawhg paw yarnvairgs-stashoonen]



Haha, det här klippet är bäst! Hej förresten. Har pluggat hela eftermiddagen; svenska, spanska och franska. Men nu är jag färdig och har tagit en varm dusch, mys. Ska nog lägga mig i sängen och kolla på TV innan det är läggdags. Imorgon ska jag på Bokmässan med Felicia & Sofie, det ska bli jätteroligt. Hoppas på att få en bok signerad av Camilla Läckberg. Ha det!

Camilla Läckberg



Camilla Läckberg behöver knappast någon närmare presentation. Från civilekonom till en av Sveriges mest lästa författare. Sommaren som gått har jag läst alla hennes böcker, från Isprinsessan till Fyrvaktaren. Nästa bok, Änglamakerskan, kommer ut i september! Man läser inte sju böcker av samma författare i onödan så ni förstår att jag verkligen gillar böckerna. För att vara kriminalromaner är de precis lagom ruggiga och de innehåller också mycket vardag, en gnutta humor och beskrivningar av Fjällbacka. Jag och mamma åkte ju dit på utflykt för en månad sen och det var verkligen över förväntan. Efter att bara vart där en gång så känner man till de flesta ställen som är med i böckerna. Det känns roligare att läsa när man vet hur platserna ser ut. Mina favoriter i serien är Isprinsessan, Stenhuggaren och Fyrvaktaren. Läs!

Fredagsfilm

Jag är säkert en av många som varje fredag sitter och grubblar på vilken film man skall se på kvällen. I min familj är det ett pussel, det är nästan alltid en av oss som redan sett det som erbjuds. Så här kommer lite tips på filmer, kanske är det någon som får nytta av detta.


Forrest Gump
En av mina favoriter! Fin film med både allvar, humor, vänskap och kärlek. En tidsresa från mitten till slutet av 1900-talet.


Pulp Fiction
Om du tål blodigt så är den här verkligen att rekommendera! Väldigt bra skådespelarinsatser från bl.a. John Travolta och Bruce Willis.


Dum och dummare
Till sist en fånrolig komedi, en av de få där Jim Carrey faktiskt är kul och inte jobbig.

Gemensam nämnare: 1994


Pride & Prejudice


Bildkälla

Såg på Stolthet och fördom i onsdags med Felicia, för kanske femte gången. Det är en av mina favoritfilmer, fantastisk!

- "So what do you recommend to encourage affection?"
- "Dancing. Even if one's partner is barely tolerable"

Dimanche, le 11 juin


Bildkälla

Hej readers! Igår hade vi lite firande för att min bror gått ut 9an och jag 8an med familjen. Sen var jag hos farmor en sväng och på kvällen så såg vi Gudfadern! Det är ju en av världens bästa filmer enligt Imdb och den var bra. Den är 3 timmar lång men det kändes inte alls.

När vi ändå pratar om film så satt jag och pappa och skulle välja film i onsdags. Och då kom jag på att jag inte alls har sett många klassiker. Så nu har jag börjat kolla på Imdbs top 250 och tänker försöka se några av dem. I onsdags såg vi Pulp Fiction (plats 5) och den var jättebra. Inget för den känsliga! Och idag har jag sett Kill Bill vol 1. Ikväll skall vi se Gudfadern 2. Haha, det var väldans vad titlar jag började rada upp här. Jag har nog också fått filmfnatt, Emma.

À bientôt!

Due Date


Bildkälla

I eftermiddags var jag, Emma och Emilia och såg denna filmen. Jag hade inte särskilt höga förväntningar, men gissa om jag blev överraskad! Den var jätterolig med genomtänkta skämt och bra skådespel. Det är samma regissör som har gjort Baksmällan (The Hangover) och Due Date påminde mycket om den. Men det behöver ju inte vara negativt.
Anyway, jag rekommenderar Due Date till den som vill se något lättsamt, roligt och helt galet.

Läsbart




Igår fick jag äntligen hem min beställning från Adlibris! Där i Egoboost! av Isabella Löwengrip aka Blondinbella och Klubb Död av Charlaine Harris, bok 3 i serien om Sookie Stackhouse som också är förlagan till True Blood. Började läsa Egoboost! igår kväll och är redan på sidan 73, kan knappt släppa den.

Tidigare inlägg
RSS 2.0